Har en släkting. Hon är väldigt ung, bara 20 år. Gravid. ingen diagnos men funderingar har alltid funnits. Hon klarar verkligen inte av sitt liv. Hon ljuger och förskönar och låtsas inte om verkligheten. För 6 månader sen hade hon inte en krona i skuld,men nu växer det snabbt. Mobilen avstängd, hemtelefonen hos inkasso, elen hos fogden och mer är nog på väg. Lägenheten är full med högar av oööpnade räkningar och krav. Disken står i högar, smutsiga underkläder på golvet, kattkiss överaallt, flugor, matrester, sopor, kräks… jaa säg vad som inte finns på golvet.

Vilken dag som helst stängs allt av för henne. Hon riskerar snart att hamna på gatan.

Värre tankar finns då man ser en liten bebis ska krypa runt eller rent av bara vistas i allt detta. Lukten e fruktansvärd.

Flera ggr har vi "bestämt" att jag ska hjälpa henne med pengarna osv. Flera tillfällen förra året då hon hade fått ett jobb med skaplig lön va samtalen det samma innan lön.. jag skull ehjälpa henne men samma visa varje månads skifte då pengarna hamnar på kontot förvandlas hon till något o på mindre än 7 dagar har hon spenderat alla pengar. och summorna har rört sig runt 10-12000 kr .

Har försökt prata med hennes föräldrar men dem tycker hon ska lära sig livet på den hårda vägen.

Min fundering är nu vad jag kan göra. Hon behöver uppenbaarligen någon som knuffar henne i rätt riktning i livet, men om hon själv inte inser det helt o fullt är det då kört?

Har för mig att jag läst nånstans att föräldrarna kan skriva på en ansökan. men om inte den det gäller håller med o hjälper till att fixa ett läkar intyg..kan man då gå någon annan väg som enbart genom social tjänsten.  Eftersom hon inte verkar förstå vad hon håller på med behöver hon ha hjälp av någon… snälla hjälp mig hur jag kan gå vidare med detta innan hon sätter sig själv och sin kommande bebis i förtret /orolig faster