En MYCKET svår fråga, på boenden är det för mig självklart att djur tillför mycket gott, oftast är det ju en personal som har hunden och hunden har ett hem på sin lediga tid. Personalen har ju också koll på att alla mår bra, att hunden kommer ut osv.

När människor sitter själva hemma så är det ofta stor risk att djuret far illa! Klarar man inte att gå ut varje dag så lider ju hunden! Katter kan ofta vara känsliga för sinnestämningar, har man då mycket ångest är det också stor risk att katten far mycket illa.

Sen kommer ju skötsel av djuret, städning osv klarar man av det?

Har tyvärr sett en hel del fall där djur far mycket illa, livrädda katter, hundar som aldrig kommer ut och är så stressade att de lever halva sitt liv i bur… akvariefiskar som dör för att de inte får mat, eller för mycket mat, lägeneheter som är sanitära olägenheter på grund av avföring från djuren osv

Visst jag har sett något fall där djur haft det jättebra, men tyvärr så är fallen där de far  illa i stor majoritet!

Så jag tror att ska de ha djur så måste någon annan ha ansvaret och se till djuret varje dag, och isåfall har de ju inte den ensamhetsproblematiken som du beskrev.

Visst kan en del djur fara illa, det håller jag med dig om. Men det vet man ju inte på förhand..

Hundar kan ju kanske vara "lite för mycket" men många har ju innekatter. Jag tror att djur kan tillföra en hel del om det är i rätt miljö med rätt ägare.

Fåglar kanske?

Tror också att djur kan tillföra mycket! Men som jag skrev ovan, allt för många djur far illa. Fåglar ska ha mat och rent vatten varje dag.. men om man kommer ihåg (och har råd med) det så är ju fåglar också trevligt sällskap!

Ja, för jag tycker jag läser/hör och ser ofta att "Hunden får mig att gå ut mer" eller "Utan katten Nisse skulle jag vara SÅ ensam"

Det borde ju finnas massor med människor därute som skulle må bättre med djur.. Nu tänker jag inte bara på de som har insatser av något slag, utan alla människor.

"Min" brukare är borta hela helger etc så enda djuret hon kunde ha var akvarium. Detta är hon dock jätteglad över och är noga med att mata sina fiskar =)

djur kan göra så mycket.

Där jag jobbade vet jag flera som ville ha djur, och som hade tid råd och allt sådant, men deras GM sa ifrån faktiskt

Vad ville dom ha för djur då? En stor Irländsk varghund kanske?

Jag vet faktiskt inte vad jag skulle göra om någon av de mina skulle vilja ha djur.. Beror nog på vad dom hade tänkt sig..

Den ena ville ha en innekatt. Dock kommer jag inte ihåg resten.
Men tror inte det sträckte sig över katt.

Nä, klart alla resonerar olika, dock denna GM som sa nej ville inte att personen i fråga skulle ha något den älskade kändes det som.

Jag har hund och utan Tatsja skulle jag nog inte komma ut. Då blev jag nog lat och bara satt inne och jäste. Tror djur gör mycket för människan, både fysiskt och psykiskt. Men med djur följer ansvar. Tror det är avvägning från fall till fall.

Gick ett program om hundar som tränades till handikappsdjur av fängelsekunder. De som hade hand om träningen, skötte sig exemplariskt och fick mer empati. Då var det även livstidsfångar. De ansåg livet fick en mening och om de kunde hjälpa en människa till bättre liv, så kände de sig glada.

*9 Jag såg ett tv-program om det..

Jag tror också att djur kan tiliföra en hel del. Bara man sätter djurets väl och ve främst.. annars kan det nog bli tokigt.

#9 - Låter väldigt bra för dig att ha henne vid din sida.

----

Jag är FÖR att man ska ha djur på äldreboende och andra former av gruppboende, jag är FÖR att även personer med olika hinder ska få ha djur hemma, eller iallafall få träffa djur väldigt ofta.
Anser att det är otroligt bra psykisk träning för dom, både socialt och kärleksfullt. Dom får ett ansvar, dom får något att ta hand om, dom får känna uppskattning. Tyvärr anser många anhöriga och andra personer i dess omgivning att personen är för "dum" för att klara av mer än det h*n redan har. Men det är bara bullshit.
Jag är så trött på anhöriga som hindrar utvecklingen hos en individ för att dom är så tröga och tror sin anhöriga är dum i huvudet.
Eller är dom bara rädda att personen i fråga ska älska djuret mer än dom? Vad är folk så rädda för? Visst, många är nog rädda att djuret misssköts, MEN alla kan lära sig. Ingen är olärd.
Eller ge personalen på ett boende 100 kr mer i lön så ska du nog se att dom hjälper denna person med att visa hur man sköter en kattlåda, eller byter vatten hos fiskarna eller ah andra saker.

Låt dom "låna" hem ett djur i perioder för att sedan kanske få ett eget, att dom liksom får bevisa att dom klarar av att ta hand om det.

Jag skulle faktiskt kunna "låna ut" min ena katt, för jag vet att hon älskar nya människor och är otroligt social.
Hon är väldigt anpassningsbar och älskar nya äventyr.

Sorry, vaknade på fel sida.

Djur kan göra jätte mycket. Har en Kompis I USA hennes hund och hon går ofta och hälsar på barnen på enn barnsjukhus. Barnen på sjukhuset får kela med hundarna som kommer och många av barnen har faktiskt blivit mycket bättre och framför allt gladaså de kan till friskna. Tror samma effekt har på gammla

I det stora hela är jag för djur men inte på äldreboenden. Vi hade katt där jag jobbade förut, dels resulterade det i att både personal och boende for illa p g a allergier i olika hög grad men det stängde även ute anhöriga till de boende. En tant hade ett barnbarn som är superallergisk och inte kunde gå in genom entrén ens.
Sen hade vi problemet med att katten kissade på olika olämpliga ställen. Sen var frågan vem som skulle betala mat, kattsand, vaccinationer, id-märkning, kastrering och försäkring.
Jag vägrade delta att samla till katten för jag tyckte att den kommit dit på fel grunder. Ingen ordentlig koll på om alla i personalgruppen och boende ville ha en katt där. Mest p g a allergierna reagerade jag. Jag vet en personal som blev så dålig i samband med lite förkylning i kroppen att hon fick skjutsas till vårdcentralen och få hjälp med andningen. Senare sade hon upp sig eftersom hon ansåg att hennes kropp fick lida för mycket på jobbet.

Däremot är jag helt inne på att personer som bor i en helt egen bostad ska få ha djur och att hemtjänst ska kunna bistå med skötseln. En "normal", vanlig katt kan jag tänka mig att frakta till veterinär på min fritid till och med mot att ägaren står för utgifterna hos veterinären.

Vi hade en farbror i hemtjänsten som hade okontrollerad kattuppfödning ute i trädgården. Flera gånger fick kommunjägaren sköta avskjutning. En del katter togs även hand om av KKS. Men dottern till farbrorn vägrade att bekosta kastrering av pappans "stamhona". Det tyckte dottern var kommunens uppgift. Dottern skötte även pappans ekonomi och hon nekade affären att sälja kattmat (farbrorn handlade mot faktura) till honom. Det resulterade i att han själv vägrade äte och istället gav katterna dels den färdiga maten från kommunen men också allt annat tänkbart i matväg. Farbrorn rasade drastiskt i vikt eftersom han slutade äta och levde endast på kaffe. Jag hade tillsyn hos honom kvällstid så ibland körde jag lite "byteshandel" med honom; jag tvingade i honom några mackor (som jag tagit hemifrån med lite matigt pålägg), åt han skänkte jag honom en burk kattmat eller lite torrfoder.

Jag tycker att när det gäller äldreboende så borde man kunna få välja om det skall vara ett boende med eller utan djur.Båda alternativen borde finnas tillgängliga.Själv så är jag säker på att man som människa oavsett ålder eller handikapp eller inte handikapp, mår bättre i ett djurs sällskap.

Men då menar jag förstås inte om man har en alergi, för då är det en annan sak.

Jag har haft djur sen den dag jag föddes och skulle verkligen sakna djuren om jag bodde på ett äldreboende och inte fick ha en katt tex.På boendet som pappa hade så hade dom en katt som gick där.. Han var supergo! Alla de gamla mös som tonåringar när han kom och vill mysa.. :-)

Visst tillför djur gränslöst mycket för många!

Min mamma jobbar på ett äldreboende och det har alltid varit okej att ta med djur dit för att hälsa på eller för de som jobbar att ta med hunden ibland. Har tur att ingen är allergisk. Givetvis får man visa hänsyn, en del är ju rädda eller vill inte alls hälsa på några djur. Men de flesta älskar det. Jag har haft med mig både hund och gris dit

Gris?? haha Då måste dom verkligen ha fått knorr på tillvaron!

#17 Haha ja det var jättefestligt  

En dam: "Oj, oj, vilken söt katt!"

Jag: "Ja, visst är den söt, men det är en gris."

Damen: (Säger till grisen) "Nej, vad säger hon! Du är väl ingen gris heller, lilla söta missen."

*18  Det är inte lätt alla gånger..

#19 Nej, men huvudsaken man blir glad - sen spelar det inte så stor roll vad man tror att det är för djur

Där jag jobbar finns det både katt , höns , gäss och en papegoja.

Tre av personalen har hundarna med sig alla dagar. Djur hos oss är en självklarhet och ingen av patienterna knorrar över det, där i mot frågar de alltid efter min hund om de inte ser honom på dagarna ,djuren skänker mina "grabbar" en kelstund och ett ansvar att få ta hand om något som att se till att hönsen blir utsläppta på dagarna och får mat , plocka ägg m m.

Katterna bor i olika hus och där tar patienterna ansvar över mathållningen och man ser så tydligt på dem (patienterna) att de trivs när katterna rullar ihop sig i deras knän.

Papegojan är väl ingen höjdare på sommaren då den visslar o tjoar över nejden men va f-n den finns där och ger sitt bidrag till måendet.

Annica

Vad härligt det låter. :-) Papegojan gör nog sitt med.. haha

Då måste ni ju ha en slags gård? Jag tänker på att ni har både höns och gäss, de behöver ju plats.

Vi har en stor gård men totalt sex hus sen tillkommer garaget och hönshus.

Skogen och sjön , egen brygga och roddbåt.

Annica

Gud, vad mysigt det låter! Där vill jag bli gammal och grå..

På det äldreboende jag praktiserar och jobbar på nu så är det en tanta som fått ta med sig sin gamla katt hemifrån då hon flyttade in på boendet. Katten får inte gå ut i korridorren, tanten har låda på rummet och katten har möjlighet till att gå ut/in genom tantens altandörr/fönster. Tantens son köper kattmat och sand och sköter veterinärbesök. Sonen jobbar på orten som äldreboendet är på så han kommer och rensar lådan morgon och kväll (något personalen sagt att han inte behöver men han vill det). Sonen har även byggt en slags kattkoja och trappa upp till fönstret på tantens altan.

Vad skönt det måste kännas för henne att ha med sig sin katt.. Vad skönt att det går att ordna så, det är säkert inte på alla ställen det skulle fungera.

Underbart ! Vilken son och personal.

TÄnk om fler ställen var så tillmötesgående.

Annica

Jag har en brevkompis i USA. Han är med i en orgnation som går till ett sjukhus med barn med handikapp 1 gång i veckan. De barn som fått leka och gosa med hundarna har blivit mycket gladare och fått livs gnista. Jag vet att min farfar var så lycklig varje gång vi kom till Servic hemmet med våran hund.

Djur har en otrolig förmåga att få en till att piggna till. :-) Jag har varit småförkyld nu i ett par veckor och så fort jag ligger på soffan med filten över mig så kommer det en katt och vill tjusa lite. Det känns så skönt! :-)

På det äldreboende där jag jobbar får vi ibland ta med oss hundar. Det är väldigt intressant och roligt att se vilken uppmärksamhet de får. De flesta gamla tycker ju om djur. Vissa kanske föredrar lite mindre hundar men en annan boende bara gapar som om jag gav henne mat när jag sätter en toy-pudel tillhörandes fotvården i hennes knä

Undrar vad hon skulle säga om min hund? haha

(Irländsk varghund)