Matte till min hunds lekkamrat jobbar på ett hem för ensamkommande barn, jag kan fråga henne nästa gång vi träffas om hon är intresserad av att kika in här =)

Skulle vara kanon! Känner mig rätt bortkommen.. :-)

Är det någon som vet vad jag kan hjälpa henne med? Alltså vad jag kan begära för att hon ska få det lite lättare? Hon är 10 år och har liksom ingenting… Känns lite trist att inte kunna göra mer för henne än vad jag gör.

Jag har varit frågat 2 år sedan om jag vill vara godman för ensamkommande barn. Jag tackade nej. Man frågar varför.

1. Osäkerhet. Så snart någon anhörig kommer till bilden eller barn fyller 18, eller barnet flyttar till ett annat ställe eller land_ uppdrag avslutas omedelbart

2. Tid. Svårt att ha ett sådant uppdrag och heltidsarbete. det passar bra för pigga pensionärar

*4 Där kan jag nog inte hålla med riktigt..:-) Visst upphör uppgraget på de sätt som du säger men jag tycker inte att det tar så mycket tid. Men jag vet också att jag har ett väldigt lätt "fall" just nu. Så det finns ju variationer även där…

När du tackar ja vet du inte svårt eller lätt fall får du och måste ställa ut i vilken situationen som helst- Migr.verket tar inte syn till att godman jobbar nångot ananstans, inte ÖFN heller: du visst får månadsarvudet!

Du har helt rätt i det… Jag är den enda i denna kommun med utbildning på ensamkommande, och jag känner mig hur osäker som helst! Det är ett tufft uppdrag och mycket kan hända… Vet faktiskt inte hur jag skulle göra om jag fick en förfrågan om att få ett barn direkt på flygplatsen så att säga.Det barn jag har nu bor hos en moster, så det finns i alla fall lite stabilitet. Rädslan jag har är att det kan bli så mycket som kan gå fel, och då står jag där med skägget i brevlådan! :-)

Jag måste få fråga, vad är Ensamkommande barn! Jag är tyvärr inte så insatt och förstår inte riktigt vad ni pratar om förän jag får Ensamkommande barn förklarat för mig.

Hoppas ni har överseende med det. =)

Klart vi har överseende! Det är inte så lätt, det finns massor med varianter. :-)
Ensamkommande barn är barn som kommer från tex krigs/svältländer, utan föräldrar och utan anhöriga. De har sällan eller aldrig släkt/familj här i Sverige. Ofta vet man inte ens vilket land dom kommer ifrån… Det yngsta barnet som jag känner till var 2 år när hon kom till Sverige. Alldels ensam.. Ofta så är det föräldrar som skickar sina barn med flyg för att barnet ska få ett bättre liv. Eller så flyr dom från krig och svält… Det finns naturligtvis många som missbrukar även detta, 23-åringar som säger att dom är under 18, för då räknas dom som barn. I stora och grova drag är det detta som räknas som ensamkommande..
Vet inte om du blev klokare på dettamen.. :-)

Åsa

Aha då förstår jag verkligen. Så mycket lättare med en förklaring.

Vore intressant om en artikel om just såna här saker. Så vi som inte har så mycket erfarenhet lätt kan hitta och förstå. =)

Tack för det snabba svaret, däremot har jag helt glömt bort min fråga så jag kom på det nu i natt. =)

Det är inte lätt att minnas allt. :-)
Jag ska se om jag kan knåpra ihop en artikel om det hela.

Jag gjorde det enkelt för mig… Jag kopierade första sidan från hemsidan..  
Det är så vansinnigt mycket info om detta att man lätt kan bli snurrig. :-)

#12 är det din hemsida du kopierat från då?

Japp… Jag har 3 eller 4 sidor om ensamkommande så det blir för mycket att sätta in här. :-)