Varje år kommer det flera hundra barn till Sverige som räknas som ensamkommande barn.

Det kom en lagändring 1/7-06 som i korthet går ut på att kommunerna ska stå för boendet för ensamkommande. Det beror på att den kompetens, erfarenhet och det stöd som krävs finns i kommunernas socialtjänst.

Lagändringen har gjort att ansvarfördelningen har renodlats mellan kommun och stat. Samt har det förtydligats vilken kommun som ska vara barnets vistelsekommun, alltså den kommun som har ansvaret för barnets boende och för att socialtjänstlagen följs så att barnet verkligen får det stöd och den hjälp som barnet behöver och har rätt till.
Allt samlas alltså på ett och samma ställe och det blir lättare för alla.

Ett ensamkommande barn kan i princip komma till vilken kommun som helst när barnet kommer till Sverige. Flera myndigheter och dess personal är skyldiga att meddela socialnämnden om det har kommit ett ensamkommande barn och det blir då till den kommun som barnet kommer till när det kommer till Sverige. Den kommunen ansvarar för barnet tills det att Migrationsverket har ordnat en plats till barnet i en kommun som migrationsverket har ett samarbete/avtal med. (Vistelsekommun)

Det är migrationsverket ansvar att barnet hamnar i "rätt" kommun så snart som möjligt.
Är det brist på platser i de olika vistelsekommunerna kan barnet bli kvar i den första kommunen… Då är det den kommunen som ansvarar för att god man utses och att skolgången startar, det bör ske senast 1 månad efter ankomsten.

Vistelsekommunen ska utse god man, utreda vilka behov barnet har, ta beslut om vilka insatser som behövs och hitta ett bra boende.
Kommunen ska också försöka hitta en familj som är lämplig, tex en anhörig (om sådan finns) som barnet kan bo hos, ett särskilt boende för ensamkommande eller ett familjehem. Kommunen ska även se till att barnet får tillgång till skola/undervisning.
Får barnet beviljat uppehållstillstånd ansvarar kommunen för barnets integration och fortsatta insatser.
Ensamkommande barn går under Socialtjänstlagen.

God man ska utses så fort som möjligt, helst inom 24 timmar.
Det är godman som ansöker om asyl eller uppehållstillstånd om inte det offentliga biträdet har gjort det.

Godman är i både vårdnadshavarens och förmyndarens ställe och har därför ansvar för barnets personliga förhållanden och barnets angelägenheter. Men godman ska inte ha den dagliga vårdnaden eller tillsynen och godman ska inte heller försörja barnet.

Det betyder att godman har samma ansvar för barnet som en förälder, förutom försörjningsplikten.

Godman har alltså rätt och skyldighet att bestämma om barnets boende, barnets tillgångar, på vilken skola barnet ska gå och mycket mer.
Godman har bestämmanderätt över allt som har med barnets angelägenheter att göra, både personliga, ekonomiska och rättsliga.

Som godman är det väldigt viktigt att man kan samarbeta med alla de människor som barnet har omkring sig. Det är migrationsverket, polis, skola, kanske ett familjehem och säkert ett dussintal till. Eftersom godman har fullt ansvar för barnet ska godman vara med vid alla möten: polisförhör, undersökningar, utvecklingssamtal på skolan, utredningar av alla de slag och mycket mer.
Det offentliga biträdet har dock ansvaret för prövningen vid asylsökan, inte godemannen
.
Om barnet får uppehållstillståndet beviljat, antingen permanent eller tidsbestämt, ska socialnämnden i kommunen väcka talan eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos tingsrätten. Om barnet blir myndig inom ett par månader kan dock den gode mannen bli kvar.
Det är överförmyndaren som är skyldig att tala om för socialnämnden att det finns förutsättningar att utse en särskilt förordnad vårdnadshavare.
Men ibland kan socialnämnden få den informationen från annat håll (tex från godman) och ska även då skicka in ansökan till tingsrätten.
För att bli godman till ett ensamkommande barn bör man veta hur skola, vården och samhället i övrigt fungerar.
Man måste också vara extra lyhörd, man vet aldrig vilka omständigheter barnet kommer ifrån.
(Krig, svält mm) Man bör ha en förmåga att kunna förstå situationen och se vilka behov som finns…

Eftersom godemannen har ett så stort ansvar för barnet bör överförmyndaren vara extra noga med vilken godman han/hon förordnar.

Eftersom det offentliga biträdet hjälper barnet med det rättsliga, så bör godemannen ge honom/henne en fullmakt för att  han/hon ska kunna sköta den uppgiften.
Godemannen kan säkert bidra med hjälp till biträdet men bör inse att den juridiska expertisen finns hos biträdet och inte hos godemannen.

Sjukvården har ett avtal med landets kommuner om att ha ansvaret för barnets sjukvård.
Det betyder att de ensamkommande barnen har samma rättigheter till sjuk och tandvård som de svenska barnen.
De ska få den sjukvård, barnpsykiatrisk vård samt tandvård som de behöver.
När de har fyllt 17 anses de som vuxna (om de fortfarande är asylsökande) och ska enligt överenskommelsen bara ges  "omedelbar vård och vård som inte kan anstå"
Då försvinner även landstingens skyldighet att ge förebyggande vård.
Landstingen får ersättning av staten för detta.

Till Migrationsverkets ansvar hör att ta emot och pröva asylsökan.
* Göra en åldersbedömning, om det behövs.
* Undersöka om det finns några anhöriga till barnet i Sverige.
* Handlägga frågor som rör barnets ekonomiska bistånd.
* Se till att de barn som inte får uppehållstillstånd kan sändas hem.
* Anvisa en kommun som barnet kan bo i.
* Och mycket mer….

Kommunerna som har hand om ensamkommande barn får ersättning av migrationsverket för detta.
Det finns naturligtvis hyllmeter av information i detta ämne men det ryms inte av naturliga skäl här. Detta är dock det viktigaste….
Ett par lagar som kan vara av intresse är:
1§ förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso och sjukvård till asylsökande
2 d förordning (1994:361) om mottagande av asylsökande.

© Artikelförfattaren

Av: Skruttis

• [Personlig sida](javascript:void top.ShowProfile('Skruttis'))
• [Kontakta](javascript:void top.ShowProfile('Skruttis', 'Contact.aspx'))

Datum för publicering

• 2008-07-10