Allmänt

Påsk

2009-04-06 05:34 #0 av: AnneN

Påskhelgen närmar sig med stormsteg, men vad vet du egentligen om påsken och traditionerna?

Påsk heter pesach på hebreiska och betyder passera eller gå förbi.

Påsken är en av de största högtiderna inom judendomen, inom kristendomen är påsken den största högtiden under det kristna kyrkoåret.

Sedan år 325 så infaller påskdagen alltid den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

Påsk i olika religioner

800px-A_Seder_table_setting.jpgJudendomen

Pesach, den judiska påsken, det osyrade brödets högtid firas till minne av uttåget ur egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna. Pesach firas alltid samma dag varje år i den judiska kalendern, den 15:e Nisan.

Den judiska påsken inleds vid första fullmånen efter vårdagjämningen och firas under 7 dagar i Israel och i 8 dagar av judarna i diasporan. Anledningen till detta var att man var tvungen att hastigt bryta upp och ge sig iväg från slaveriet i Egypten, man han då inte jäsa brödet och till minne av detta äter man ojäst bröd.

Under de 2 första pesach-kvällarna (i Israel endast den första) håller man "seder", en rituell pesach-måltid i hemmet. Inledningen till måltiden är utformad som en pedagogisk lektion för barn under vilken de närvarande äter olika smårätter såsom charoset, en blandning av malda nötter, äpplen och kryddor som symboliserar murbruket som användes för att bygga städer i Egypten, och bittra örter som symboliserar de bittra tårar som var judarnas lott under slaveriet under farao i Egypten. Under sederkvällarna läses pesach-berättelsen ur en bok som kallas Haggada.

Eftersom Jesus sägs ha dött och uppstått på påsken år 33 så firar även kristendomen denna helg, men alltså av andra skäl än inom judendomen.

Kristendomen

Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesus död och uppståndelse, detta firande är sedan 300 talet utsträckt till en hel vecka som kallas "stilla veckan" med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då även dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum.

Påsken innehåller det liturgiska firandet av den kristendomsspecifika övertygelsen att Jesus Kristus är identisk med Gud, världsalltets skapare, och därför, 3 dagar efter det att han blivit avrättad och begravd, väckte sig själv till liv igen.

Tidpunkten för firandet

Tidpunkten för påskens firande har varierat. Enligt judisk kalender firas påsken den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne.

De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag det sägs att Jesus uppstod. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 bestämdes att påskdagen alltid ska infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

Genom övergången från den julianska till den gregorianska kalendern under 1500- till 1700-talen uppstod dock ett annat problem. En stor del av de ortodoxa kyrkorna höll fast vid den julianska kalendern och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter den julianska kalendern även om några i övrigt följer den gregorianska kalendern. Resultatet är att påsken i ortodoxa kyrkor vanligen infaller på annat datum än i övriga kyrkor.

Påskveckan

Detta är den vecka som följer efter påsken. Påskveckan inleds med påskdagen och fortsätter fram till lördagen som kommer före första söndagen efter påsk.

Påskveckan har idag blivit förväxlad med stilla veckan (veckan före påsk).

Dymmelonsdagen

Dymmelonsdagen är onsdagen före påsk då påskfriden inleddes. Namnet kommer av att metallkläpparna i kyrkklockorna denna dag byttes mot trästavar (dymblar) för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering av att det var stilla veckan och att långfredagen var i antågande.

Skärtorsdagen

Skärtorsdagen är en högtidsdag som infaller torsdagen före påsk. Denna dag firar kristendomen att Jesus instiftade nattvarden. Bakgrunden var att Jesus den natten firade den judiska påskmåltiden tillsammans med lärjungarna.

Namnet kommer av "skära" som förr betydde "rena" och syftar på att Jesus tvättade lärjungarnas före deras sista måltid.

Under skärtorsdagens mässa sjungs lovsången Gloria den enda gången under fastan. Efter att klockorna ringt samman till mässan förblir de tysta till gudstjänsten under påsknatten/påskdagen.

Skärtorsdagen är helgdag i Norge och Danmark.

Utomkristna bruk

Enligt folktron är skärtorsdagen framför allt den dag då häxorna begav sig till Blåkulla. Detta förorsakade alla möjliga försiktighetsåtgärder i form av gömda kvastar och spisrakor, stängda skorstensspjäll och gevärsskott i luften för att försvåra häxornas förehavanden. En och annan påskeld kunde därtill råka bli för tidigt tänd.

Nya asatroende använder asen Tors dag till att förbereda vårblotet. För en del får det skära då syfta på den bleka ansiktsfärg Tor ådragit sig under vinterhalvåret. Dagens häxor associerar även färden med rening, i så motto att den eld som erbjuds i Blåkulla kan befria dem från den klåda som vissa kvalster med "skärtor" orsakar.

Skärtorsdagens folkseder utklädningsupptåg för barn, en sed som har uppstått under 1900-talet i Stockholms villaförorter och som kan förekomma på olika dagar under påskhelgen i olika delar av landet. Utklädda barn går då omkring bland grannarna och med tecknade kort önskar glad påsk och hoppas på att få lite godis i utbyte. Ibland kan sedan även innehålla penninginsamling till välgörande ändamål.

Långfredag

Karfreitag_cannstatt.jpgLångfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död. Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem.

I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet.

På denna fredag firas ofta korsvägsandakt till minne av Jesu lidande. På kvällen kan gravandakt firas.

Långfredagen är den fredag som infaller närmast före påskdagen.

Långfredag i världen

Republiken Irland
Här förbjuds försäljning av alkohol. Många reser då till Nordirland för att köpa detta.

Sverige
Förr skulle långfredagen vara en "långtråkig" dag då man skulle vara lugn och tänka på Jesus. Även icke troende märkte av detta då förbud mot allmänna nöjestillställningar rådde fram till 1969 och affärerna var stängda.

Finland
Precis som i Sverige så var de flesta offentliga tillställningar förbjudna, detta förbud avskaffades 1:a september 1999 då lagen om offentliga tillställningar upphävdes. På Åland gäller dock detta förbud fortfarande.

USA
Långfredagen  kallad "Good Friday" i USA är ingen federal helgdag, men i flera delstater är denna fredag en helgdag. Börshandeln har stängt liksom skolor och en del arbetsplatser. Butiker och affärer har oftast öppet halva dagen.

Påskafton

Påskafton är i den kristna traditionen en "tom" dag. Kristus ligger i graven och lärjungarna sitter inlåsta i rädsla för dem som avrättat honom. Det firas inga gudstjänster i kyrkan denna dag. Istället väntar man till påsknatten för att fira Kristi uppståndelse.

Att påskaftonen i Sverige har blivit den stora "firardagen" under påsken kan troligen ses som en parallell till julaftonen. Påskafton förknippas i Sverige ofta med påskägg fyllda med godis, och mat, ofta ägg.

Påskdagen

Denna dag firas i kristen tradition till minne av Jesu uppståndelse och infaller på söndagen i påskhelgen.

Traditionellt talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen.

Annandag påsk

Annandag påsk är dagen efter påskdagen. Denna dag har som ämne "Möte med den uppståndne". Förr innehöll hela veckan efter påsk icke-religiösa festligheter men det minskades ner till 1 dag under 1800-talet.

De moderna asatroende brukar förlägga vårblotet till denna dag.

Annandag påsk är officiell helgdag i:

Albanien, Amerikanska Jungfruöarna, Andorra, Anguilla, Antigua och Barbuda, Aruba, Australien

Bahamas, Barbados, Belgien, Belize, Benin, Botswana, Brittiska Jungfruöarna, Bulgarien, Burkina Faso

Caymanöarna, Centralafrikanska republiken, Cooköarna, Côte d'Ivoire, Cypern

Danmark, Dominica

Egypten, Ekvatorialguinea, Färöarna, Fiji, Finland, Frankrike, Franska Guyana

Gabon, Gambia, Georgien, Ghana, Gibraltar, Grekland, Grönland, Grenada, Guadeloupe, Guatemala, Guinea, Guyana

Haiti, Hongkong, Island, Republiken Irland, Isle of Man, Italien

Jamaica

Kamerun, Kanada, Kap Verde, Kenya, Kiribati, Kroatien

Lettland, Lesotho, Libanon, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg

Malawi, Martinique, Moldavien, Monaco, Montenegro, Montserrat

Namibia, Nauru, Nederländerna, Nederländska Antillerna, Nya Kaledonien, Nya Zeeland, Niger, Nigeria, Niue, Norge

Papua Nya Guinea, Polen

Rumänien, Rwanda

Senegal, Serbien, Seychellerna, Slovakien, Slovenien, Solomonöarna, Spanien, Saint Christopher och Nevis, Saint Lucia, Saint-Pierre och Miquelon, Saint Vincent och Grenadinerna, Storbritannien,  Surinam, Sverige, Swaziland, Schweiz, Sydafrika, Syrien

Tanzania, Tchad, Tjeckien, Trinidad & Tobago, Turks och Caicosöarna, Tuvalu, Tyskland

Uganda, Ukraina, Ungern

Vanuatu, Västra Samoa

Zambia, Zimbabwe

Österrike

Påsktavla

Påsktavlan är en evighetskalender för att räkna ut när påsken infaller. Den består av en tabell över följden av gyllental och söndagsbokstäver inom påskcykelns 532 år.

Den första påsktavlan gjordes av en munk vid namn Dionysius Exiguus i Rom med början år 532, vilken år 725 fortsattes till 1063 av den ryktbare engelska munken Bed Venerabilis.

393PX-~1.jpg

800px-Sorbische_Ostereier.jpgPåskägg

Ett påskägg är ett färgat ägg, ofta försett med ornament. Huvudsakligen används hönsägg. Somliga äter och skänker dessa ägg under påsken.

Ibland kallas även chokladägg och äggformade målade eller silkespappersförsedda kartonger som är fylda med godis också för påskägg.

Att måla påskägg härstammar från en gammal sed. Hål kan stickas på äggen och innehållet blåsas ur, vilket gör dem så lätta att de kan hängas som dekoration i påskris.

800px-Easter_eggs_-_straw_decoration.jpgVåren är en tid för återfödelse, detta firas i de flesta kulturer genom olika fruktbarhetsritualer. Ägg symboliserar just återfödelse och fruktbarhet. Som sådan symbol har ägget använts i över 3000år i Persien. I det traditionella kristna Europa finns även en annan förklaring till äggätandet vid påsk. Eftersom påsken markerar slutet på fastan och lanthöns börjar värpa vid denna tid och fortsätter värpa även när människor fastar så finns det ovanligt mycket ägg över vid denna högtid.

Påskris

Påskris är ris, oftast av björk, som tas in i hemmen och pyntas till påsk. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem och de palmblad som ströddes på marken framför honom.

påskris.JPGPåskriset i Sverige

Påskris säljs ofta av blomsterförsäljare på torgen, men även av fasta blomsterhandlare och i varuhus. Ibland är påskriset pyntat redan vid köpet, men fjädrar till dekoration säljs även lösa.

Annat pynt som hängs i påskriset är urblåsta, målade ägg, det förekommer även konstgjorda ägg och figurer i form av kycklingar, höns, tuppar och påskkärringar. Gult är den vanligaste färgen på påskpynt.

Förutom den religiösa grunden är ett syfte med påskriset att det sätts i vatten så att bladen slår ut och man får gröna blad inomhus under en årstid då gröna blad är ovanligt i naturen.

Påskkärring

673px-Paskkarringar_1958,_2008.jpgPåskkärring, även kallat påskakärring, är enligt gammal svensk tradition en häxa som flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen.

I Sverige är det vanligt att barn (både pojkar och flickor) klär ut sig till påskkärringar vid påsk. En påskkärring är traditionellt klädd i klänning, förkläde och huckle. De går runt och överlämnar små tecknade kort som de själva ritat, i gengäld får de godis (ibland kan de få en liten slant istället).

I västra Sverige är påskafton den vanligaste dagen att gå påskkärring, men i övriga delar av landet är det vanligare på skärtorsdagen.

Man vet inte helt säkert när traditionen med barn som klär ut sig tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet.

Det förekommer att påskkärringar har tillbehören kaffepanna, en svart katt och en kvast. Flera av dessa saker har dock inget eller lite att göra med häxor på 1600-talet (kaffe dracks inte i Sverige på 1600-talet och det finns inget nämnt om svarta katter i rättsprotokoll från den här tiden).

I Jörn i Västerbottens län skänker påskkärringarna godis till de hem de besöker, i motsats till den vanliga traditionen.

Påskhare

Påskharen är en tradition som förknippas med påskäggen. Traditionen kommer ursprungligen från Tyskland, känd från 1600-talets senare del i Pfalz och Elsass. Denna tradition var dock okänd i övriga Tyskland i 150 år till, men lanserades efter 1850 av godis- och leksaksindustrierna som en påsksymbol för barn.

hare kopiera.jpgHarens legendariska fortplantningsförmåga gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet, därför förknippas haren till påsken och andra vårliga fruktsamhetsritualer där man firar livets återkomst efter vintern. Det är även därför som påskharen förknippas med ägg som är en liknande symbol för fruktbarhet och återfödelse. Detta har lett till den förargliga men skojiga konsekvensen att småbarn ofta tror att haren lägger ägg.

I Sverige dök påskharen upp efter sekelskiftet 1900 och är hos oss mest känd som marsipan- eller chokladfigurer. Efter tyskt föredöme har dock en del familjer en lek där barnen ska leta upp de ägg som påskharen lagt.

Påskharens ursprung är oklart men det har föreslagits sydtyska bildbröd med påsklamm som misstolkats. Ett annat ursprung kan vara häxornas mjölkhare (bjära) som i gammal folktro var ett övernaturligt väsen som häxorna använde för att skaffa mjölk från grannarnas kor.

Påskbrasa

794px-Paskeld800.jpgPåskbrasa (även påskeld eller påskfyr) tänds på många ställen under påskaftonskvällen, i synnerhet på västkusten i Sverige och i Finland.

Om man frågar varför man tänder brasor och även skjuter upp fyrverkerier så svarar troligen de flesta att eldarnas syfte har varit att skrämma häxorna när de flyger tillbaka från Blåkulla under påsknatten.

På flera av öarna i Göteborgs skärgård är det tradition att tävla om var man bygger den största brasan. Jakten på gamla julgranar och annat skräp är intensiv och ibland stjäl man till och med brasmaterial från varandra.

Påskeldar har blivit mindre vanliga på senare år, vilket möjligen kan ha samband med införandet av sommartiden år 1980. Påskaftonen inträffar ofta när sommartid råder och då får man vänta längre innan det blir tillräckligt mörkt för att en påskeld ska komma till sin rätt. Ytterligare en faktor kan vara miljöaspekten.

I östra Sverige har det varit vanligare med valborgsmässoeldar.

Påskmat

Påskmaten varierar i olika regioner och landskap i Sverige men innehåller oftast ägg, lamm och laxrätter i olika tillagningar. Till skillnad från julmaten är påskmaten "lättare" men kompletteras ofta med godsaker av marsipan utöver traditionen med godisfyllda påskägg.

Rätter från det klassiska smörgåsbordet (sill, knäckebröd, ost och brännvin) brukar också ingå i påskmaten. Påskmaten omfattar inte bara påskaftonens påskbord utan de lokala traditioner som utvecklats för de övriga påskdagarna också. Påskmust är en dryck som förekommer under påsken.

Källa: Wikipedia

/Mvh Anne
~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Anmäl
2009-04-06 23:49 #1 av: Gullan402

Bra och informativ artikel. Lärde mig mycket nytt.
Men är det verkligen så att haren inte lägger ägg?Förvånad Men hos oss kommer alltid påskharen på natten och gömmer godis i vår trädgård, alltså måste han lägga ägg, eller hur Flört
Tranan, påskharen och jultomten är förresten släkt, det konstaterade min dotter när det var trandagen.

Anmäl
2009-04-07 00:04 #2 av: AnneN

#1 jag hade ingen aning om ens hälften av allt detta innan jag skrev artikeln Glad

Haha hur fick din dotter fram det släktträdet? Skrattande

/Mvh Anne
~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Anmäl
2009-04-07 00:05 #3 av: [Norum]

Påskharen kan komma med mycket han. haha

Undrar just hur det släktskapet skulle se ut? Förvånad

 

// Skruttis

Godmanskap & Gmfinfo

Anmäl
2009-04-07 00:15 #4 av: Gullan402

#2 släktskapet är enkelt, (alla 3 är snälla,) de kommer på natten och hundarna säger inget då de kommer.
Inte lönt att försöka göra inbrott hos oss, då skulle hela byn vakna kan jag lova. Sover matte ska ingen komma in i vårt hus, åtminstone inte utan att matte vaknar.

Anmäl
2009-04-07 00:31 #5 av: [Norum]

Vilken logik! Tänkte inte på det..   Skrattande

 

// Skruttis

Godmanskap & Gmfinfo

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.