Annons:
Etikettallmänt
Läst 6963 ggr
[Norum]
2009-07-29 14:21

Ny LSS på G 2011

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Här är information om nyheterna inom LSS. Det är Ulrika (Kramis65) som har skrivit ihop allt detta. Tack för det! :-)

Ett tydligt barnperspektiv måste föras in i LSS. En obligatorisk registerkontroll ska också införas av alla som arbetar med att utföra stöd och service enligt LSS åt barn och unga.
Personlig service med boendestöd ska bli en ny LSS-insats för de som behöver stöd i ordinärt boende.
Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska ha rätt till daglig verksamhet enligt LSS, om de ingår i lagens personkrets.
Regeringen bör utreda hur personer med bostad enligt LSS ska kunna slippa betala hyra för gemensamma utrymmen i till exempel en gruppbostad. Innan frågan är löst bör de som berörs få samma särskilda bostadstillägg som ålderspensionärer.
Staten ska ta över hela huvudmannaskapet för personlig assistans för att undvika dubbelarbete och öka tydligheten om kvalitet och ekonomiskt ansvar. Det kommunala ansvaret för andra insatser bibehålls eftersom dessa kräver långsiktigt lokalt ansvar och planering.
Kraven för rätt till personlig assistans ska preciseras så att behovsbedömningen blir mer enhetlig i landet. Det ska också krävas mer än 20 timmars behov i genomsnitt per vecka för rätt till personlig assistans Alla assistansanordnare ska ha ett tydligt ansvar för kvalitet och redovisning av den ersättning som de tar emot för kostnader för personlig assistans. Enskilda assistansanordnare ska även ha tillstånd från tillsynsmyndigheten

Läs mer på http://regeringen.se/sb/d/10829/a/109977

Del 2:

**Kenneth Johansson (C), ordförande för socialutskottet och LSS-kommittén. Intervjuvas i föräldrakraft
**

När socialdepartementet nu förbereder sig för en proposition brottas man bland annat med den svårlösta frågan om vem som ska ha ansvaret för LSS-insatserna. Staten eller kommunerna och landstingen?
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och ett stort antal kommuner vill gå längre när det gäller att förstatliga LSS-insatserna. De vill helt enkelt förstatliga "rubbet". Kommittén nöjde sig med att föreslå att endast personlig assistans ska förstatligas.

Att barnens perspektiv, och FN:s barnkonvention, ska genomsyra LSS-insatserna har fått helhjärtat stöd av remissinstanserna.
Även införandet av registerkontroll av personal som arbetar med LSS-insatser för barn och ungdomar får starkt stöd, men många vill att kontrollen ska gälla ALL LSS-personal.
- Det är en bra synpunkt och den köper jag direkt. Det är inte så lätt att dra gränsen mellan ungdom och vuxen, säger Kenneth Johansson.
Förslagen om att införa krav på tillstånd och skärpt tillsyn har fått starkt stöd.

Omstritt är däremot förslaget om "personlig service med boendestöd", den nya LSS-insats som i många fall ska ersätta personlig assistans.
- Det har varit många frågetecken kring förslaget. Och ingen kan egentligen svara på hur det kommer att fungera, eftersom det är en ny verksamhet som ska utvecklas. Kanske borde vi ha varit mer konkreta och tydliga i förslaget, men det är inte förrän de finns några rättsfall som man säkert vet hur en sådan verksamhet blir i verkligheten.

Taket på 40 timmar per vecka, som maximigräns för personlig service, har ifrågasatts av många remissinstanser.
- Det är något som kanske måste justeras, säger Kenneth Johansson som fortfarande tror på principen med förslaget om personlig service.
- Ursprungligen var det här en service som efterfrågades från flera håll inom handikapprörelsen.
Att personlig service skulle få kritik för att det kan begränsa valfriheten var väntat, enligt Kenneth Johansson.
- Om en kommun struntar i att ansluta sig till LOV, lagen om valfrihet, blir det sämre valfrihet för personlig service än för personlig assistans. Det kan ju bli så i någon röd kommun som helt enkelt inte gillar valfrihet, men 182 kommuner har redan infört LOV och fler är på gång.

När det gäller ledsagarservice har LSS-kommitténs förslag feltolkats, menar han.
- Det är ett stort missförstånd att vi vill ta bort ledsagarservicen. Den ska vara kvar, men ingå i personlig service. Om detta skulle vara ett problem, så kan man fortsätta med ledsagarservice som idag.

Hård har striden varit kring kommitténs förslag om att "dämpa" kostnadsutvecklingen med cirka tre miljarder kronor. I debatten har många ansett dämpningen av den framtida kostnadsökningen i praktiken är en sparåtgärd som hotar kvaliteten på LSS-insatserna.
- Jag har inte fått några som helst signaler om att det ska göras ytterligare försämringar, säger Kenneth Johansson. Tvärtom hör jag många säga att "vad bra att ni har tagit diskussionen om kostnadsutvecklingen". Inte ens från finansdepartementet har jag fått några signaler om att det behövs åtgärder som försämrar

Förslaget om att ge personer med psykiska funktionsnedsättningar rätt till daglig verksamhet har mottagits väl. Den allvarligaste invändningen är att förslaget inte omfattar personer med fysiska funktionsnedsättningar.
- Även personer med fysiska funktionsnedsättningar bör omfattas men vi kunde inte lägga något skarpt förslag om det, säger Kenneth Johansson.
LSS-kommittén föreslog bara att Socialstyrelsen ska utreda frågan. Men det lär dröja innan politikerna är redo för att erbjuda daglig verksamhet för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Man har inte ens tagit reda på hur många personer det handlar om, än mindre vad det skulle kosta.
Många andra politiker anser dessutom att det är en fråga som bäst löses genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
- Det är där man ska sätta in stöten, anser en del, men jag tycker att det ska vara skyddat av LSS, säger Kenneth Johansson.

7400 personer berörs av förslaget om daglig verksamhet för de som har psykiska funktionsnedsättningar. Frågan är om regeringen anser sig ha råd att satsa de totalt 500 miljoner under tre år som krävs för att genomföra förslaget.
- Jag har inte fått några signaler om att förslaget skulle stoppas. Jag vet att mitt parti och Maud Olofsson personligen är med på det, säger Kenneth Johansson.

Inom socialdepartementet arbetar man nu febrilt med remissvaren. Kenneth Johansson är själv inte inblandad i det arbetet, men håller sig informerad om utvecklingen.
Han räknar med att regeringen lägger fram en proposition mot slutet av året och att Riksdagen behandlar frågan under våren 2010.
- Min bedömning är att beslut i Riksdagen fattas före sommaruppehållet 2010, före valet, och att lagen sedan kan träda i kraft den 1 januari 2011.

Annons:
[Norum]
2009-07-29 14:22
#1

Är detta klubbat och klart eller är det "bara" förslag ännu?

DodeN
2009-07-29 15:38
#2

Vad jag har förstått så är det ett förslag som är ute på remiss eller vad det heter, så inget beslut än.

Vet inte riktigt vad jag tycker men enhel del känns inte bra alls med detta förslag.

[Norum]
2009-07-29 16:11
#3

Vad känner du är fel då?

Sara
2009-07-30 22:21
#4

Vad ska de som inte har behov av mer än 20 timmar i veckan få för hjälp då?

Sara

[Norum]
2009-07-30 23:10
#5

*4 Jag vet faktiskt inte.. Det finns ett antal personliga assitenter härpå sajten, jag hoppas nån av dom kan svara.
Fast jag vet att en av dom är på Öland, käkar hamburgetallrik och lapar sol.. *livet är orättvist" Jag vill också…*

Kramis65
2009-07-31 00:32
#6

Remisstiden är ute iallafall och sitter och funderar oxå på stackarna som inte kommer upp i 20 timmar ska dom ha hemtjänst då? Eller och inom hemtjänsten drar dom ner på personal usch nähhe jag vågar inte spinna vidare

// Ulrika

Medarbetare på Frivillig arbetare, sorg ochMatlust En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. Man behöver inte veta allt, men man kan ta reda på det!

Annons:
[Norum]
2009-07-31 10:02
#7

Men hemtjänsten och assarna gör ju inte samma jobb? Eller ska hemtjänsten börja med assistans då? Obestämd

DodeN
2009-07-31 14:04
#8

Meningen är att om man inte kommer över 20 timmar grundläggande behov, det handlar altså inte bara om ifall man behöver 20 timmar hjälp utan villken sorts hjälp man behöver. Då är det hemtjänst som gäller, endel har pratat om boendestöd och hemtjänst i assistansform, men troligen är det bara fina ord för "få matlåda skickad till sig 1 gång/vecka, få den värmd och sen gå på toa 4 schemalagda tidpunkter/dygn"

Det är den biten jag är mest rädd för, jag håller på att söka assistans nu men det lär bli svårt att komma över 20 timmar grundläggande behöv för mig, eftersom min sjukdom varierar så jag på riktigt bra dagar kan klara mig hyffsat men andra är sängliggandes. Men jag kan fortfarande äta själv.

Då tycker de att jag ska få matlådor och få dessa värmda om jag inte klarar det själv och sen duscha, äta, kissa på bestämda tider. Saker som inte går.

Jag är 28 och ska äta hemtjänstens äckliga matlådor… fy f-n, mat som jag inte ens äter. Min ADHD gör också att just mat är en otroligt jobbig bit, många av oss har ätstörningar där vi inte klarar mat pga. dess konsistens eller färg eller smak. Matlådor med mjuk seg eller svampig potatis tillhör sånt.

När jag då måste äta den maten så låser det sig totalt så äter jag inte alls. Finns säkert behandlingar man kan genomgå för att kanske lösa en sån sak men det är så fel.

Stora skillnaden är också att har man inte assistans så räknas de timmarna man får hjälp de grundläggande behoven, så det finns aldrig tid över till andra saker, eller att man ändrar planera. Har hemtjänst nu som städar varannan vecka och bär ut soporna den andra veckan, men det betyder att våra måndagar alltid är upptagna, för då sitter jag och väntar på att det ska komma någon och städa, allt mellan 12-15. Måste man omboka kan det innebära att det inte blir städat på en månad, för de har svårt att ändra om tiderna.I min komun är det på förslag att det ska städas var tredje vecka istället.

Allt detta att inte få välja och inte planera tider, har man assistans där man även fått timmar för "ledsagning" och liknande så har man en helt annan valfrihet, både av villka som ska komma och när och vad som ska göras.

Upp till toppen
Annons: